← Tillbaka till bloggen

De 10 bästa fiskeställena i Peru

Peru hör till den sällsynta skaran av länder där en sportfiskare kan jaga tre helt olika arter i tre skilda ekosystem under en enda resa. De varma biflödena till Amazonasbäckenet vimlar av påfågelabborre och payara, de kalla djupen i Titicacasjön huserar inplanterad regnbågsöring, och Stilla havets djup utanför Cabo Blanco har givit ifrån sig ett världsrekord i svart marlin. Till detta kommer djungelfloder fulla av malfjärilar och dorado, andinska bergsströmmar genom molnskogen och kustestuarier med rik tillgång på corvina. Peru är ett fiskedestination som belönar äventyrare med mod att lämna turiststråken.

Påfågelabborre i Amazonas — Iquitos och Pacaya-Samiria-reservatet

Iquitos, som bara nås med flyg eller båt, är utgångspunkten för det bästa påfågelabborrhummerfisket i Sydamerika. Tucunaré — som arten kallas lokalt — växer till över 9 kg i meandersöar och översvämmad igapó-skog i Pacaya-Samiria nationalreservat. Säsongen sträcker sig från juni till november, när vattenståndet sjunker och fiskarna koncentreras på förutsägbara grunda platser. Husbåtar tillbringar fem till tio nätter i sidoarmar; dagsfångster på tjugo eller trettio fiskar är rutinmässiga. Ytlurv utlöser explosiva angrepp som förvånar även erfarna fiskare.

Cabo Blanco — Svart marlins huvudstad

Under 1950-talet var Cabo Blanco, en liten hamnstad nära Talara i norra Peru, världens mest berömda djuphavsattrahl. Ernest Hemingway fiskade här 1956. År 1953 fångades en svart marlin på 707 kilogram — ett världsrekord som stod sig i decennier. Idag har beståndet återhämtat sig tack vare bättre förvaltning. Charterbåtar från Cabo Blanco fiskar svart och randig marlin, svärdfisk och stora gulfenad tonfisk i det kalla Humboldtströmmen. Bästa månaderna är februari till april.

Titicacasjön — Öring på hög höjd

På 3 810 meters höjd vid den bolivianska gränsen är Titicacasjön världens högst belägna navigerbara sjö — och rymmer ett produktivt öringsbestånd. Regnbågsöring som planterades in på 1940-talet trivs utmärkt i det kalla, klara vattnet och når regelbundet 2–3 kg. På den peruanska sidan, runt Puno och öarna Amantaní och Taquile, erbjuder guider strand- och båtfiske. Santuario de Truchas La Quebradita nära Puno är ett öringsreservat med etablerad catch-and-release-praxis. Miljön — vassbevuxna öar, totura-båtar, snötäckta bolivianska toppar i horisonten — är enastående.

Marañón — Malar och payaras

Marañón föds i anderna väster om Huaraz och rinner norrut innan den vänder österut mot Amazonas. Dess närsaltsrika vatten försörjer enorma malar, flodsdorado och payara — det beväpnade vampyrfisket med långa huggtänder. Floden passerar avlägsna raviner som bara nås med lokalbåt. Organiserade expeditioner växer; malar på över 30 kg fångas regelbundet i djupa pooler nedströms forsar.

Lago Sandoval och Madre de Dios — Södra Amazonas

Nära Puerto Maldonado, nära den bolivianska gränsen, ligger Lago Sandoval inuti Tambopata nationalreservat. Sjön nås på 45 minuters kanotur genom översvämmad skog och rymmer påfågelabborre, stora öskarciclider och flera malsarter. Madre de Dios-systemet är mindre belastat än norra Amazonas och ger utmärkt flugfiske på påfågelabborre med sjunkande lina och stora glittrande streamer. Picigranja Pichari i Apurímac-dalen erbjuder ett kontrasterande bergsfiske i samma sydliga region.

Tumbes och Stillahavets estuarier

Längst i norr, där Tumbes gränsar till Ecuador, bjuder mangroveestuarier och flodmynningar på snook, corvina och flundra. Tumbesfloden huserar stora snooks som utländska sportfiskare knappt känner till — en av de mest okuperade fiskeområdena i Sydamerika på internationell nivå. Lätt spinnfiske och flugfiske efter snook i mangroven lönar sig från december till mars.

Huallaga — Gyllene dorado

Huallaga rinner genom San Martín och är Perus mest tillgängliga flod för den gyllene doradon. Denna andinska art — inte att förväxla med den marina dolphinfisken — är ett kraftfullt rovdjur som kastar sig mot beten med raseri. Sträckan mellan Tarapoto och Yurimaguas passerar delvis skyddad skog och besöks av bara en handfull internationella fiskare per år. Guider från Tarapoto känner de bästa poolerna; produktivast är maj till oktober.

Piscigranja — Flugfiske i Anderna

I de peruanska högandera har många piscigranjas (öringsodlingar) öppnat catch-and-release-dammar och inplanterade bergsströmmar för sportfiskare. Anläggningar i Callejón de Huaylas nära Huaraz sätter ut regnbågsöring i klara bergsbäckar och möjliggör torrflugefiske i en fantastisk omgivning. Huaraz ligger på 3 090 meters höjd med Cordillera Blanca som reser sig till mer än 6 700 meter bakom staden.

Llanganuco — Glaciäröringar i högandera

På 3 860 meters höjd i nationalparken Huascarán ligger tvillingsjöarna Llanganuco, vars vatten är så klart att enskilda öringar syns från stranden. Fiske är tillåtet med parkavgift och lokal guide. Öringen är relativt liten — 200–400 gram — men att fånga dem i skuggan av Chopicalqui och Huascarán, de två högsta topparna i de tropiska anderna, är en upplevelse som ingen trofé kan överträffa.

Napo — Mångfald i Övre Amazonas

Napo rinner in i Peru från Ecuador och kantad av små fiskeloger och byturisminitiativ. Artrikedomen är anmärkningsvärd: påfågelabborre, piranha, payara, aruanã och många malsarter samsas i den flätade flodbädden. Staden Mazán nära Napo-Amazonas-samflödet fungerar som bas för flerdagarsexpeditioner.

På kartan

Perus fiskeområden sträcker sig från Stillahavets kustvatten till andinska glaciärsjöar och djupa amazonasfloder. Den interaktiva kartan visar fiskeplatserna i alla ekosystem och hjälper dig jämföra avstånd och planera resor med flera stopp. Sök efter Peru på kartan för att börja planera ditt sydamerikanska fiskeäventyr.